Skogsvård
Ronneby kommun äger ungefär 2 200 hektar skog förutom den tätortsnära skogen på ungefär 600 hektar dit också bland annat parker räknas. Kommunens skogsbruk är miljöcertifierat och följer en särskild strategi som antagits av kommunfullmäktige.
Naturvård i tätortsnära skog
I skogen som ligger nära bebbyggelse röjs sly och de större träden gallras. Varje område har sin speciella karaktär och behandlas med hänsyn till detta. På vissa marker tar parkenheten bort det mesta av riset genom så kallad ristäkt medan på andra ställen lämnas riset kvar. Då våra skogsarbeten till stor del bedrivs nära tätorterna kommer miljöfrågan ofta i fokus. I kommunens miljöpolicy sägs bland annat att vi ska arbeta för en bättre närmiljö. Det betyder att vi anpassar våra arbetsmetoder för att få minsta möjliga belastning på miljön.
Skogens miljövärden
Ronneby kommun får stöd av EU för att utveckla skogens miljövärden. Finansieringen sker genom Europeiska landsbygdsfonden. De åtgärder som görs är framförallt frihuggning av grova lövträd såsom ek, avenbok, sälg och al. Dessutom rensas det kring vissa buskar som hassel, hagtorn och vildapel.
Målet är att skapa ett mosaikartat beteslandskap med en variation i trädskiktet. Några partier skapas av jättestora ekar med vida kronor och i andra områden en växtlighet med karaktär av skogslund. Ute mot havet bibehålls en tätare växtlighet för att skydda mot kalla vårvindar. På höjderna och i åkerkanten sparas buskvegetationen. Genom ett omfattande bete gynnas på så sätt den biologiska mångfalden i området.
Ristäkt
Kvarlämnat ris efter avverkningar kan ibland uppfattas som störande. Om riset ligger olämpligt för friluftslivet så försöker vi ta bort det. Om naturen själv får välja så bör riset få vara kvar. Vid ristäkt tar man inte bara tillvara trädens stammar utan även rester från avverkningen som grenar, toppar, kvistar och barr. Resterna kan tas bort om det är praktiskt möjligt och om marken inte är en viktig livsmiljö för olika arter. Ristäkter påverkar nämligen marken på följande sätt.
- Tillgången på växtnäring minskar.
- Markens förmåga att hålla kvar vatten försämras.
- De marklevande organismerna får mindre föda och energi.
- Markens pH-värde sänks, åtminstone på kort sikt.
Riset gör alltså nytta i skogen
Resterna från avverkningen har inte bara betydelse för markens tillförslel av näring. Riset skyddar också känsliga plantor och örter mot frost under kalla nätter. På torra marker kan riset även hindra vind och sol från att torka ut markytan. I kretsloppstänkandet ingår att ris och grenar återförs till naturen. Vid avverkning av barrträd är det extra viktigt att riset får ligga kvar och torka så att de näringsrika barren trillar av.
På flera platser ligger så kallade faunadepåer. Det kan vara enskilda trädstammar eller högar av stammar och ris som fått ligga kvar eller flyttats till annan lämpligare plats. Tanken med sådana depåer är bland annat att sällsynta insekter ska få ett bättre livsrum.
Stigar och leder
Kommunens ambition är att stigar och leder hålls öppna och inte används av skogsmaskiner. De flesta större stigarna och skogsvägarna vi har i skogen är däremot skapade genom ett aktivt skogsbruk. De har hållits öppna naturligt genom återkommande avverkningar i skogen. När skogsbruket inte längre använder stigarna krävs en återkommande skötsel för att de inte ska växa igen. Samtidigt måste skogsbruket göra nya släpstigar för sina transporter. Här kan ett visst dilemma uppstå. De ursprungliga stigarna ligger också ofta på den stadigaste marken i område.
Kalhyggen
Ronneby kommun har en skogsstrategi där vi arbetar för att göra ytan av slutavverkningen så liten som möjligt. Det görs på flera sätt. En viktig metod är att låta skogen stå kvar lite längre, alltså bli äldre före avverkningen. Våra skogar sågas normalt ner långt tidigare än då dess tillväxt avtar. Det gör man av ekonomiska skäl. Det är däremot en liten ekonomisk förlust att låta skogen stå kvar tio år extra. Att däremot såga ner skogen tio år tidigare än vid den mest ekonomiskt fördelaktiga tidpunkten innebär stora förluster.
På kommunens mark finns en stor andel lövskog. Dessa skogar slutavverkas normalt aldrig. Istället bedrivs här ett kontinuitetsskogsbruk vilket innebär att de grova träden avverkas medan klena yngre träd får stå kvar i luckor. När slutavverkning ändå måste ske är målsättningen att göra avverkningarna så små till ytan som möjligt. En stor fördel med små avverkningsytor är också att den naturliga föryngringen av skogen fungerar bättre, vilket är en fördel både ekonomiskt och ekologiskt.
Miljöcertifiering
Ronneby kommun har en miljöcertifierad skogsskötseln som handlar om att bedriva ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk med hänsyn till miljö, sociala intressen och produktion. Certifieringen görs enligt den svenska FSC®-standarden (Forest Stewardship Council®) och den svenska PEFC™ skogsstandarden (Programme for the Endorsement of Forest Certification).
Certifieringen ingår under Grönt Paraplys
Länk till annan webbplats. gruppcertifikat, som har licensnummer FSC C006219 och PEFC/5-22-228. FSC och PEFC är en skogsstandard med gemensamma riktlinjer för skogsägarna i Sverige.
I avtalen förbinder sig kommunen bland annat att:
- Minst fem procent av den produktiva skogsmarken ska undantas från skogsbruk.
- Efter en slutavverkning ska det finnas minst tre högstubbar kvar per hektar och även död ved kvar efter avverkningen.
- Det ska finnas i genomsnitt minst tio evighetsträd, det vill säga träd som aldrig avverkas, kvar per hektar fördelat över hela ytan.
- Där förutsättningar finns ska den naturliga förekomsten av lövträd uppgå till fem procent.
- Skogsbruk ska inte bedrivas på blöt mark och nydikning ska inte utföras.
- Kant- och skyddszoner sparas vid sjöar, vattendrag och våtmarker.
- Nyckelbiotoper bevaras.
Ronneby kommuns skogsareal
Kommunens skogsareal varierar något över tid beroende på inköp och försäljning av mark. Kommunens skogbeklädda areal utgör 2800 hektar. Den statsnära skogen med parkområden utgör 600 hektar. Vår hänsynsmark, företrädelsevis lövskogar, omfattar 1400 hektar. Den s.k. produktiva skogsarealen som domineras av barrskog, omfattar 750 hektar. I detta område ingår bl. a. Naturbruksgymnasiets arealer. Skogens volymer har under flera år ökat, d.v.s. tillväxten i skogen har varit större än avverkningen. Skogens volym har sedan år 2010 ökat från 168 m3sk (skogskubikmeter) per hektar till 204 m3sk per hektar år 2021. Detta trots att vi de senaste tre året tvingats avverka omfattande arealer granskog pga barkborreangrepp.
Hög andel hänsynsmark
Ronneby kommun har en mycket hög andel hänsynsmark där inget ekonomiskt skogsbruk bedrivs. År 1994 fanns 117 hektar avsatt som hänsynsmark i form av reservat och liknande, vilket då motsvarade 5 % av kommunens skogsmarksareal. Motsvarande siffra år 2021 är 1000 hektar hänsynsmark i form av reservat och liknande. Utöver dessa reservat finns ytterligare 1100 hektar avsatt hänsynsmark där inget ekonomiskt skogsbruk bedrivs, vilket innebär att 75 % skogsmarken som ägs av Ronneby kommun är skyddad som hänsynsmark i olika former..