Information om animaliska biprodukter

I livsmedelsverksamheter såsom butiker, restauranger, storkök och lager kan det uppstå animaliska biprodukter (ABP). Det är viktigt att du hanterar dem på rätt sätt för att minska risken för spridning av sjukdomar.

Lagstiftningen om ABP utformades bland annat med anledning av den så kallade Galna Kosjukan (TSE). Lagstiftningen kom till för att reglera användningen av döda djur och animaliska produkter som inte räknas som livsmedel för att minska risken för spridning av sjukdomar.

Vad är en animalisk biprodukt?

Animaliska biprodukter är hela kroppar eller delar av kroppar från djur, produkter av animaliskt ursprung eller andra produkter som fås från djur och som inte är avsedda som livsmedel.

I livsmedelsverksamheter uppstår ABP när livsmedel av olika skäl inte längre är möjliga att sälja eller distribuera. Om produkterna helt eller delvis består av delar som kommer från djurriket räknas de som ABP. Det kan till exempel vara:

  • Före detta livsmedel
  • Styckningsrester, fiskrens och spill från chark
  • Matavfall
  • Återkallade produkter

Man delar in ABP i tre kategorier baserat på risk. Kategori 1 är den högsta risken och kategori 3 är den lägsta. Jordbruksverket har mer information om detta.

Hantering av animaliska biprodukter

Du som ansvarar för en livsmedelsverksamhet ska identifiera vilka ABP som finns i verksamheten. Du ska också se till att verksamheten hanterar dem enligt lagstiftningen. Miljö- och byggnadsförvaltningen kontrollerar att du hanterar ABP på rätt sätt.

Före detta livsmedel

Före detta livsmedel är “färdiga livsmedel” från industri eller butik som man inte ska använda som livsmedel på grund av:

  • kommersiella skäl
  • tillverkningsproblem
  • defekter som innebär en risk för människors och djurs hälsa

Det kan till exempel vara livsmedel som passerat bäst före-datum.

Du får bara lämna vidare före detta livsmedel till en mottagare som har tillstånd att ta emot detta. Det kan till exempel vara godkända biogas- eller förbränningsanläggningar. Oavsett vem som är mottagare måste det gå att spåra via register och handelsdokument.

Det finns ett undantag för ”små mängder”. Har din verksamhet mindre än 20 kg före detta livsmedel per vecka att göra sig av med, kan du skicka det tillsammans med annat avfall för förbränning.

Styckningsrester, fiskrens och spill från chark

Har din verksamhet mindre än 20 kg av före detta livsmedel per vecka, kan ni hantera mindre mängder kött- eller fiskputs och skivspill, tillsammans med annat avfall för förbränning. Om ni har mer än 20 kg per vecka, gäller grundreglerna för insamling, transport och spårbarhet.

Matavfall

Matavfall som uppstår i kommersiella kök får man transportera som avfall till godkänd förbrännings-, biogas- eller komposteringsanläggning.

Återkallade livsmedel

Livsmedel kan bli återkallade av olika skäl. I flera fall kan livsmedel fortsätta att ses som livsmedel. Om produkten räknas som ABP gäller samma krav som ovan. En livsmedelsanläggning får ta tillbaka produkter som man har levererat även om dessa övergår till ABP.

Förenklad hantering av ABP

En del produkter bedöms utgöra en mindre risk, och kan därför hanteras med mindre krav på spårbarhet:

  • Mindre än 20 kg per vecka av ”före detta livsmedel” kan du skicka till förbränning (ordinarie avfallshantering)
  • Mjölk och mjölkprodukter, där det enda felet är förpackningsdefekter eller att de har passerat bäst före-datum, kan du skicka tillbaka till mejeriet utan krav på märkning och spårbarhet
  • Matavfall från personalutrymmen kan du bortskaffa med ordinarie avfallshantering.