Gribshunden

Ett unikt skeppsvrak från 1400-talet!

Bärgning av skeppet Gribshundens stävfigur


Vid midsommar år 1495 skulle det danska, norska och svenska råden träffas i Kalmar för att förhandla om kung Hans trontillträde i Sverige och om Kalmarunionens framtid. På vägen från Köpenhamn lägger kungen till i Ronneby skärgård. Under natten fattar hans flaggskepp, Gribshunden, eld och förliser utanför Stora Ekön. Kungen förlorade ”sin bästa fatabur och alla de dokument som han hade med sig till mötet i Kalmar”.

Skeppet Gribshunden seglade i en tid av stora ideologiska förändringar på den europeiska kontinenten. Det byggdes troligen i det flandriska deltat någon gång efter 1483 innan det kom i unionskungen Hans ägo senast 1486. Med skeppet samtida källor berättar att detta kungens flaggskepp seglades till många politiska och andra uppdrag med kungen själv ombord. Stora
delar av kung Hans regeringsperiod präglades av stridigheter med det svenska riksrådet och den svenska riksföreståndaren, Sten Sture d.ä., vilka under 14 år förhalade kungens svenska trontillträde.

Skeppet, cirka 35 meter långt och 12 meter brett, var byggt med den senaste tekniken, nämligen på kravell, och utrustad med för tiden hypermoderna vapen. Kravelltekniken möjliggjorde för européerna att bygga skepp som kunde seglas längre sträckor så som exempelvis till Karibien (Columbus 1492) och Indien (Vasco da Gama 1498). Tack vare Östersjöns bräckta vatten har Gribshunden bevarats väl i över 500 år och är idag det enda kända arkeologiska fyndet av den här typen av skepp.

Efter 500 år på botten påträffades vraket 2001 av dykarklubben Doppingarna. Sedan dess har vraket undersökts arkeologiskt i olika omgångar. Fyndet har rönt stort nationellt och internationellt intresse både allmänt och i forskarvärlden.