Artikeln publicerades 11 februari 2020

Dansbild

Salt

All I ever wanted eas to dance with you

Kommande föreställning 16 april är inställd.

Kulturcentrum Blekinge, Konst i Blekinge och Dans i Blekinge samproducerar dansverk på Kulturcentrum

Salt- all I ever wanted was to dance with you är initierat av Rebecca Yates och är en fortsättning och utveckling av den praktik som tog form under hennes masterstudier på DOCH. Under våren 2020 kommer en triptyk visas på Kulturcentrum Ronneby Konsthall, det vill säga tre små verk som tillsammans bildar ett verk. Verken visas torsdagskvällar i Norra hallen samtidigt som utställningarna “ Stilla, allt du håller är blött” och “Nära marken”. Visningarna på konsthallen är i process och kommer utvecklas med och genom varandra.

Datum och tid:
20 februari 19:00
19 mars 19:00
16 april 19.00 - Inställd

Plats:
Kulturcentrum Ronneby Konsthall
Biljetter köps via Nortic: https://www.nortic.se/dagny/event/26718länk till annan webbplats
Eller kontant inför visningarna.

Salt handlar om att förlika sig i ett tillstånd av ambivalens och att söka efter hjälp på vägen. Det är en offentlig researchprocess. En längtan efter något som liknar en ritual där olika öar förenas och tillsammans bildar en karta som utgör verken. I Salt utmanas och ifrågasätts gränser hos subjektet för hur intra- aktionen påverkar och påverkas av materialskapande och beslutstagande. Det är ett fortsatt utforskande kring hur samtillblivelseprocesser fungerar inuti subjektet såväl som utanför och hur det kan utgöra ett avstamp i vilket en koreografisk praktik kan tar form. Med rörelser, text och musik tar dansen form i konsthallen. Mycket av det koreografiska arbetet utvecklas med utgångspunkt i följande citat:

"As watery, we experience ourselves less as isolated entities, and more as oceanic eddies: I am a singular, dynamic whorl dissolving in a complex, fluid circulation. The space between ourselves and our others is at once as distant as the primeval sea, yet also closer than our own skin—the traces of those same oceanic beginnings still cycling through us, pausing as this bodily thing we call “mine.” Water is between bodies, but of bodies, before us and beyond us, yet also very presently this body, too. (…) Water entangles our bodies in relations of gift, debt, theft, complicity, differentiation, relation. What might becoming a body of water - ebbing, fluvial, dripping, coursing, traversing time and space, pooling as both matter and meaning - give to feminism, its theories, and its practices?"