Kundens elkostnader förklarat!

Hur ligger det till med elkostnaderna egentligen?
Reglerna ändrades i januari 2018 och det är inte helt enkelt att förstå vad som är vad på elfakturan eller elfakturorna om man betalar till både elhandelsföretaget och ett elnätsföretag. Hur kommer det sig att elnätsfakturan plötsligt blivit högre medans elhandelsfakturan blivit lägre!?
Vi ska härmed försöka förklara vad elkostnaderna består av och vad det är som påverkar priset.

Kunden betalar två fakturor, en till elnätsföretaget för transport av elen, och en till elhandelsföretaget för den el som används. Vissa företag erbjuder en sammansatt faktura med båda delarna.

Från och med 1 januari 2018 betalas energiskatten via elnätsfakturan, vilket betyder att den fakturan har ökat med samma summa som elhandelsfakturan minskat.

Konsumentpriset består i huvudsak av tre delar:

• En elhandelskostnad för använd el. Det är denna del av elräkningen som påverkas av konkurrens mellan elhandelsföretagen på elmarknaden.
• En elnätskostnad för överföring av el till användaren via elnätet.
• Skatter och avgifter: energiskatt, moms och avgifter såsom elcertifikatsavgiften. Energiskatten på el höjdes också från 1 januari 2019 med 1,6 öre till 34,7 öre per kWh.

Bildtext
För en kund med elvärme och 20 000 kWh elanvändning och rörligt elpris fördelade sig elkostnaderna år 2017 enligt följande: elnätsföretaget 25 procent, elhandelsföretaget 30 procent och energiskatt samt avgifter till staten 45 procent.

Kunden kan fritt välja elhandelsföretag

Kunden kan fritt välja elhandelsföretag att köpa sin el av på en avreglerad marknad med full konkurrens. I Sverige finns cirka 130 elhandelsföretag.

Elhandelsföretagen erbjuder kunderna olika typer av avtal – till exempel ett rörligt elpris eller ett bundet elpris under en viss tid, vanligen ett till tre år. Ofta tillkommer också en fast avgift, årsavgift.

Några faktorer som påverkar elhandelspriset för konsumenten:

• Tillgången på vatten i de nordiska vattenmagasinen avgör i vilken utsträckning andra kraftslag behöver tas i anspråk, vilket påverkar priset på elbörsen.
• I takt med högre elanvändning måste dyrare kraftslag tas i anspråk för att täcka efterfrågan
• När den inhemska produktionen inte räcker till måste vi importera el från dyrare kraftverk, eldade med fossila bränslen - främst kolkraftverk i Danmark, Finland och Tyskland.
• Väder och årstid.
• EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Utsläppsrätter som kostar 20 Euro/ton motsvarar ett ökat elpris med cirka 16 öre/kWh

Elnätskostnaden – beror bland annat på var kunden bor

• Elnätsverksamheten bedrivs som monopol. För varje ort finns ett elnätsföretag som har ensamrätt att transportera el. Kunden kan därför inte välja elnätsföretag.
• Elnätskostnaden beror på var i landet kunden bor och om det är i tätort eller glesbygd (det är oftast dyrare i glesbygd).
• Elnätsföretaget tar betalt för drift, underhåll och förnyelse av elledningar. Elnätskostnaden består av en avgift för abonnemang och en avgift per använd kilowattimme, (kWh). Kostnaden för abonnemanget beror på säkringens storlek, ett mått på hur mycket el som kunden kan ta ut vid ett och samma tillfälle.
• Energimarknadsinspektionen kontrollerar att kundernas elnätskostnader är skäliga.

Så här fördelar sig kostnaderna för skatter och avgifter:

• Kostnaden för elcertifikat, som ska stimulera utbyggnad av förnybar el, motsvarade en avgift på cirka 5 öre/kWh för kunden år 2018.
• Moms betalas med 25 procent på summan av elhandelskostnad, elnätskostnad, energiskatt och elcertifikat