Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Vikten av att bygga motståndskraftig infrastruktur, främja hållbar och inkluderande industrialisering samt uppmuntra innovationer betonas i mål 9. Fungerande infrastruktur är grundläggande för att samhället ska fungera. Genom investeringar i långsiktigt hållbara transportsystem, förnybar energi samt ökad tillgång till kunskap kan fler samhällen skapa positiv utveckling när det gäller hälsa, ekonomisk tillväxt samt tillgång till utbildning som kan lyfta människor ur fattigdom. Samtidigt behöver den industriella utvecklingen ta hänsyn till miljön. Resurseffektivisering, ny teknik och innovationer har stor betydelse för att framtidens industri ska vara hållbar..

Nationellt har vi i Sverige en väl utbyggd infrastruktur och har länge verkat för en hållbar industri. Det är också ett innovationsfrämjande klimat. Framöver bedöms utmaningarna vara kopplade till omställningsbehovet i Sverige och globalt från en linjär och fossilbaserad till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Ytterligare utmaningar som ligger framför oss är att skapa en resurseffektiv industri samt motverka klimatförändringar och skapa en transportinfrastruktur i linje med ambitionen om en fossilfri transportsektor.

Kommunerna är stora investerare i infrastruktur, system för vatten och avlopp och kollektivtrafik är några exempel. Genom upphandling kan utvecklingen styras mot innovation av exempelvis renare och smartare teknik och genom rätt agerande kan utvecklingen styras mot en mer hållbar riktning. Kommunernas ansvar för viss tillsyn av olika verksamheter kan också bidra till en hållbar utveckling av såväl näringsliv som offentligt finansierade verksamheter. Möjligheten till samverkan med universiteten i olika sammanhang innebär också att ny kunskap kan bidra till innovationer.

Näringsliv

I Ronneby kommun finns det cirka 2 600 företag. I medel har det startats 138 nya företag per år under de senaste 5 åren. Den dominerande branschen i kommunen är tillverkningsindustrin, där en försiktig positiv utveckling ses. Handeln har i Ronneby kommun, precis som i nationellt perspektiv, en svag utvecklingstrend. Övrig ekonomisk tillväxt som kan driva en ökad efterfrågan på arbetskraft kan finnas i nyföretagande/nyetablering, men den största potentialen för tillväxt och utveckling finns hos våra befintliga små och medelstora företag.

Antalet gymnasielever som startat företag inom Ung Företagsamhet (UF) i Ronneby under läsåret 2019/2020 var 122. Ung Företagsamhet är en ideell, partipolitiskt obunden organisation som samverkar med skolan för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet. UF-företag ger elever möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Personer som drivit UF-företag på gymnasiet startar oftare eget företag, tjänar bättre och har lägre arbetslöshet än andra.

Företagsklimatet i kommunen bedöms av företagarna utifrån deras egna preferenser på en skala från 1 till 6, där positivt näringslivsklimat motsvarar en 4:a eller högre. För 2019 var omdömet om företagsklimatet 3,43 vilket är en ökning med 0,9 jämfört med för 10 år sedan. Det kan jämföras med värdet för riket som är 3,42, vilket har legat stabilt senaste 10 åren.

Företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen får ett Nöjd-kund-index på 80, vilket är ett mycket bra resultat. Resultatet visar dessutom på en positiv utveckling över tid. Högst omdöme ges Bemötande, med ett index på 84. Samtliga serviceområden har ett index mellan 77-84. Sett till myndighetsområden ges Serveringstillstånd (88) högst betyg, medan Bygglov (60) ges lägst betyg. Nöjd-kund-index för Ronneby (80) är högre än medelvärdet för alla kommuner (73) som har deltagit i undersökningen 2018.

Infrastruktur

Medborgarnas bedömning av kommunens gatu- och väghållning, skala 0-100, har under de senaste 10 åren legat stabilt på 57. Det är lite högre än medelvärdet för alla kommuner, som är 53. Kostnaden för drift och underhåll av statliga, kommunala och enskilda gator och vägar, cykel- och gångvägar och järnvägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder har under 2018 för första gången varit lägre än medelkostnaden för alla kommuner. Medelkostnaden för alla kommuner har succesivt ökat under de senaste 20 åren medan det i Ronneby ökade under 10 år för att sedan minska under 10 år och nu vara åter på samma nivå som för 20 år sedan.

För tillgång till bredband med riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Målet i den nationella bredbandsstrategin säger att till år 2020 bör minst 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till en bredbandsanslutning på minst 100 Mbit/s. Tillgång till bredband med höga hastigheter har 67 procent av hushållen i kommunen vilket kan jämföras med rikets 81 procent. Inom tätort eller småort i Ronneby kommun har 73 procent (riket 86 procent) och på landsbygden har 33 procent (riket 42 procent) av hushållen tillgång till bredband med höga hastigheter. Det innebär sämre förutsättningar för boende och företagande på landsbygden.

Välfärdsteknik

Digital teknik har stor potential att bidra till att äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma, känna sig trygga och delaktiga i samhället och även uppnå en bättre hälsa. Välfärdsteknik inkluderar bland annat digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt övriga e-tjänster som ger ett mervärde för den enskilde individen.

Äldreförvaltningen digitaliserar exempelvis stora delar av sina arbetssätt för personalen både med syfte att bli mer mobila och att säkerställa kvaliteten för vårdtagare samt följa upp verksamheten. Teknik kan även skapa nya möjligheter och arbetssätt, vilket vi kommer bli mer beroende av i framtiden då personalbrist är ett troligt framtida problem inom exempelvis äldreomsorgen.