Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Alla människor ska ha ett arbete med anständiga arbetsvillkor betonas i mål 8 som också handlar om att främja inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt. Alla människor som arbetar behöver få en inkomst som går att leva på, som eliminerar fattigdom och främjar ekonomisk tillväxt i alla länder. Målsättningen omfattar allt från att utvecklingsländernas bruttonationalprodukt (BNP) bör ligga på över 7 procent per år, att tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel ska avskaffas till att stärka politiken för en hållbar turism. För Sverige och andra utvecklade länders del är det viktigt att förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtion och produktion och bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring.

Vi har i Sverige sedan länge hög sysselsättning och globalt sett goda löner och arbetsvillkor. Andelen kvinnor som yrkesarbetar är högst i EU. Trots detta finns det utmaningar med otrygga anställningsförhållanden, brist på arbetskraft inom vissa sektorer, löneskillnader mellan kvinnor och män samt ohälsa kopplad till arbete. Även målsättningarna kring att öka andelen unga i jobb och skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar är utmaningar för oss i Sverige.

Kommunen stödjer utvecklingen av arbetstillfällen för alla grupper, även de som står långt från arbetsmarknaden. Detta kan ske exempelvis i samverkan med Arbetsförmedlingen, näringslivet och den sociala ekonomin. Kommunerna ansvarar även för kommunal vuxenutbildning (komvux) som bidrar till att människor kan utbilda sig och hitta arbete. Kommunen är också markägare, markförsäljare, planerare, tillståndsgivare och kontrollmyndighet inom många områden som berör flertalet företag. Genom att sköta sina uppdrag objektivt, rättssäkert och professionellt skapar kommunen bästa förutsättningar för näringslivet att bedriva sin verksamhet och växa.

Bruttoregionalprodukt (BRP)

För att visa på den ekonomiska utvecklingen inom ett geografiskt område används Bruttoregionprodukt (BRP). BRP är en regionala motsvarighet till det nationella måttet Bruttonationalprodukt (BNP) och är värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. I förhållande till riket ligger Blekinge lågt avseende BRP kronor per invånare. Regioner som befinna sig på liknande nivå är Gotland och Sörmland. Ronneby hade år 2016 BRP på cirka 270 240 kronor per invånare.

Försäljningsindex

Försäljningsindex är ett mått på handelns styrka och utgår från försäljning per invånare. Ett index över 100 indikerar att handeln har ett inflöde av kunder från andra kommuner, medan ett index under hundra indikerar ett utflöde. Rikets index är 100. Ronnebys försäljningsindex var år 2017 74 och har historiskt varit svagare än länets. Försäljningsindex i Ronneby hade en negativ utveckling mellan 2007 och 2015 och efter 2012 sjönk index till att bli lägre än för kommuner i tätbefolkad region (jämförbara kommuner enligt SKL:s kommungruppindelning). Efter 2015 har indexet legat stabilt. Med hänsyn till de senaste handelsetableringar som skett i Ronneby förutspås ett förbättrat försäljningsindex.

De branscher i kommunen där omsättningen ökade under 2017 var dagligvaror och kommersiell service medan sällanköp som kläder, hem och fritid samt restaurangbranschen minskade.

Arbetstillfällen fördelat på näringsgren

I Ronneby kommun fanns det under 2016 drygt 11 400 arbetstillfällen fördelat på 7 200 privata och 4 200 offentliga. Det är en ökning med drygt 400 arbetstillfällen i jämförelse med 2015. Andelen sysselsatta i tillverkningsindustrin är nästan dubbelt så hög som rikssnittet. Andra branscher med högre sysselsättning än rikssnittet är civila myndigheter och försvaret, utbildning samt jordbruk, skogsbruk och fiske. Inom handel och företagstjänster finns det väsentligt lägre andel sysselsatta än rikssnittet.

När det gäller Ronneby och Blekinges arbetsmarknad finns det en stor brist på kompetens och har så varit under en lång tid. Blekinge liksom övriga Sverige står inför den viktiga uppgiften att kompetensförsörja mot kommande behov inom näringsliv (bygg, it och industri) och offentlig sektor (skola, vård och omsorg).

Arbetslöshet

Ett delmål för att nå en hållbar utveckling är att nå full och produktiv sysselsättning för män, kvinnor, och ungdomar. Ett sätt att följa detta är genom antalet personer som är öppet arbetslösa eller som ingår i ett program för att nå ett arbete. Ronneby ligger högt när det gäller arbetslöshet och då i synnerhet bland ungdomar. Den totala arbetslösheten (16-64 år) var i maj 2019 12,6 procent i jämförelse med rikets 6,6 procent.

Långtidsarbetslöshet

År 2018 vara totalt 8,2 procent av befolkningen i Ronneby i åldern 25-64 långtidsarbetslösa. Andelen var något högre bland män än kvinnor. Detta är betydligt högre än rikssnittet, vilket var 3,9 procent. Mätningen för riket uppdelat på kön finns endast för 2016. Skillnaden mellan män och kvinnor är under denna period marginell.

På nationell nivå ses även skillnader mellan utbildningsgrupper, med lägst långtidsarbetslöshet i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Långtidsarbetslösheten är lägst bland personer födda i Sverige och högst bland personer födda utanför Europa.

Ungdomsarbetslöshet

Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var i maj 2019 17,5 procent i Ronneby. I antal var det 248 ungdomar varav 137 män och 111 kvinnor. Ungdomsarbetslösheten fortsätter att sjunka, men minskningen sker i en avtagande takt. Andelen har minskat med 2 procentenheter i jämförelse med maj 2018. Av de arbetslösa ungdomarna var hälften utrikesfödda, varav majoriteten var födda utanför Europa.