Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla

Att säkra tillgången till rent vatten och sanitet för alla är mål 6 tydliga syfte. Tillgång till vatten är en grundläggande förutsättning för att kunna leva ett anständigt liv och målsättningen är att alla, senast 2030, ska ha tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten samt fullgod och rättvis sanitet. Vattenkvaliteten ska förbättras genom minskade föroreningar, förbättrad avloppsrening, ökad återvinning och effektivare vattenanvändning. De vattenrelaterade ekosystemen ska skyddas och återställas till 2020.

I Sverige har vi tillgång till vatten och sanitet av god kvalitet. Flera av de svenska miljökvalitetsmålen berör vattnets kretslopp som inverkar på mål 6. Levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, giftfri miljö och myllrande våtmarker. Trots generellt god tillgång till dricksvatten och sanitet av god kvalitet beräknas de flesta av våra miljömål inte nås med nuvarande insatser och utvecklingen är negativ. Att förbättra vattenkvaliteten, effektivisera vattenanvändningen och skydda de vattenrelaterade ekosystemen är viktiga områden att arbeta vidare med. Svensk konsumtion bidrar också till ohållbar vattenanvändning i andra länder.

Inom verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA) har kommunen ansvar för tillgången till dricksvatten och omhändertagande av spillvatten och dagvatten. Det innebär att Ronneby Miljö och teknik AB försörjer cirka 85-90 procent av kommunens invånare med VA. Utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp ansvarar fastighetsägarna själva för sitt dricksvatten och för sin avloppshantering. Trots en god tillgång till vatten och avlopp finns det behov av att förbättra vattenkvaliteten samt minska föroreningar och övergödning i många svenska sjöar och vattendrag. Kommunen är ansvarig för att genomföra flertalet av de åtgärder som krävs för att förbättra vattenkvaliteten både i rollen som VA-producent och som tillsynsmyndighet.

Grundvatten och ytvatten

Vattenförvaltningen omfattar grundvatten som är viktigt för vattenförsörjning nu eller i framtiden. Definitionen av grundvattenförekomst i detta sammanhang innebär att grundvattenmagasinet ska medge uttag av minst 10 m3 vatten per dygn. I Ronneby kommun finns 18 identifierade grundvattenförekomster. Det saknas data om 7 av dessa grundvattenförekomster. 10 av grundvattenförekomsterna har god kemisk och kvantitativ status. Grundvattenförekomsten Bredåkradeltat har god kvantitativ status med otillfredsställande kemisk status på grund av dess förorening av PFAS.

Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster i kommunen är att de ska ha god kvantitativ och kemisk status. Det finns ett undantag i form av tidsfrist till 2027 för god kemisk status och det är för grundvattenförekomsten Bredåkradeltat. Skälet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av PFAS i vattenförekomsten och bedömningen är att det kommer ta tid att uppnå miljökvalitetsnormen.

Den kemiska statusen i ytvatten uppnår inte god status för 88 procent av vattenförekomsterna (sjöar, vattendrag) och för resterande 12 procent saknas det data. I samtliga av de ytvatten som inte har god status förekommer det miljögifter(kvicksilver och bromerade difenyletrar), ungefär hälften är försurade och en tredjedel är övergödda på grund av belastning av näringsämnen.

Kommunalt vatten och avlopp

Bästa sättet att skydda en vattentäkt är att inrätta vattenskyddsområde som vanligen omfattar hela tillrinnings- eller avrinningsområdet. Vattenskyddsområdets syfte är att skydda vattenförekomstens tillgång och kvalitet i ett flergenerationsperspektiv. Det finns 11 kommunala vattentäkter som idag används till den allmänna vattenförsörjningen, av dem har 7 vattenskyddsområden och 4 har det inte.

Den debiterade vattenförbrukningen var 174 liter per person och dygn 2017. Av årligt debiterad vattenmängd fördelas det på 74 procent till hushållen, 15 procent till industri och 7 procent till kommunala och allmänna anläggningar. Vattenbehovet kan variera under året. Under sommartid ökar vattenbehovet som en konsekvens av att befolkningen tillfälligt ökar med flera fritidsboende, främst gäller det i attraktiva kustområden. Detta utgör en stor utmaning för dricksvattenförsörjningen. Flera av kommunens kustbebyggelseområden tillhör redan nu till de så kallade bristområdena. Många enskilda brunnar eller samfälligheter med egna mindre vattentäkter drabbas tidvis av vattenbrist eller har kvalitetsproblem och är exempelvis påverkade av saltvatten. Flera fastigheter/samfälligheter önskar därför kunna ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Den planerade utbyggnadstakten framgår av kommunens aktuella VA-plan.

Kombinerade system är ledningar där dagvatten och spillvatten leds i samma ledning till reningsverket. Klimatförändringar kan innebära fler och intensivare skyfall vilket kan innebära ökade risker för att avloppsvattnet bräddar och förorenar vattendrag i kombinerade system. Detta riskerar människors och djurs hälsa och bidrar till övergödning av vattenmiljön. Genom att separera dagvatten och spillvatten, dimensionera ledningarna för högre flöden samt att minska mängden avloppsvatten genom ny teknik kan problemen minska. Det är också av stor vikt att dagvatten i ökande utsträckning omhändertas lokalt och inte tillförs spillvattensystemet.

Inom kommunen finns sex avloppsreningsverk, drivna av Miljö och teknik AB. De fyra verken i Backaryd, Belganet, Hallabro och Eringsboda betjänar sina respektive orter. Verket i Bräkne-Hoby betjänar orten och kommer även att ta hand om de planerade områdena söderut, som ska anslutas till kommunalt avlopp. Rustorpsverket knyter samman Ronneby, Kallinge, Johannishus, Listerby och Saxemara. De kommunala avloppsreningsverken uppfyller gällande krav och projekt med läkemedelsrening pågår. Verken är i dag relativt lågt belastade, rent föroreningsmässigt, och med nuvarande krav finns utrymme för ytterligare belastning på samtliga verk med undantag för Bräkne-Hoby. I Bräkne-Hoby bedöms biosteget vara dimensionerat i underkant varför en tillbyggnad sannolikt måste göras i samband med anslutning av fler fastigheter. Hydrauliskt (flödesmässigt) är belastningen större men arbeten med saneringar på ledningsnäten bedöms kunna minska belastningen.

Enskilt vatten och avlopp

Cirka 13 procent av kommunens befolkning förses med dricksvatten via egen brunn eller via en samfällighet. Det finns dock inget register över alla enskilda brunnar. Ett stort antal av borrade dricksvattenbrunnar finns redovisade i SGU:s brunnsarkiv medan de flesta grävda brunnarna är inte registreras här. Nationella undersökningar har visat att enskilda brunnar ofta drabbas av kvalitetsproblem. Det kan gälla förekomst av bakterier, höga radonhalter, höga halter av kväveföreningar, fluorid, salt grundvatten, vägsalt, tungmetaller och bekämpningsmedel. Men även vattentillgången i enskilda brunnar kan tidvis vara ett problem, framför allt för grävda brunnar. I miljöhälsoenkäten 2015 i Blekinge anger 50 procent av de som har enskilt dricksvatten att de har låtit analysera sitt vatten de senaste tre åren, 36 procent har inte låtit analysera sitt vatten och resterande del vet inte om vattnet har analyserats eller inte.

I Ronneby kommun fanns vid slutet av 2016 cirka 4 450 enskilda avlopp varav hälften bedöms undermåliga. För att förbättra situationen och åtgärda de undermåliga avloppen krävs fortlöpande aktiv tillsyn.