Mål 4 God utbildning för alla

Att alla ska få tillgång till avgiftsfri och likvärdig utbildning av god kvalitet genom livet är målsättningen med mål 4. I dag går fler flickor och pojkar än någonsin i skolan, men många tvingas sluta innan de är klara med sin utbildning. Anledningar till att barn tvingas sluta skolan är många men fattigdom är en vanlig orsak. Utbildning är en mänsklig rättighet och en viktig investering för att utrota fattigdom och skapa utveckling i samhällen.

Vi har sedan länge ett väl utbyggt utbildningssystem med skolplikt och avgiftsfri utbildning. Trots detta finns det utmaningar. Bristande likvärdighet, kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar och brist på lärare är några av dem. Det saknas också en samlad bild av hur utbildning för hållbar utveckling ser ut i svenska skolor. Från och med hösten 2018 omfattar skolplikten också förskoleklass.

Kommunen ansvarar för stora delar av utbildningssystemet. Såväl förskola som grundskola, gymnasium och delar av vuxenutbildningen finansieras med kommunala skattemedel och drivs med både kommunala och fristående huvudmän. Som utbildningsanordnare gäller det att vara uppdaterad på de lokala arbetsmarknadsbehoven så att rätt kompetenser utbildas. Att klara skolan har i sin tur stor betydelse för hälsan, även i vuxen ålder.

Skolresultat

Grundskolan lägger grunden för vidare studier, och en slutförd gymnasieutbildning är avgörande för ungdomars chanser och möjligheter på arbetsmarknaden. Genom att fullfölja sin utbildning och få fotfäste på arbetsmarknaden öppnas också möjligheter till bättre ekonomi, inflytande och högre social position, och med det kommer livsvillkor och levnadsvanor som är gynnsamma för hälsan.

Forskning visar att föräldrars utbildning och härkomst spelar stor roll för elevens skolresultat. Bland elever vars föräldrar har gymnasieskola som högsta utbildning, blev 78 procent behöriga till gymnasieskolan våren 2018. Bland elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning, var behörigheten 94 procent. Behörigheten skiljer sig också beroende på migrationsbakgrund, särskilt för elever som invandrat i årskurs 1–5 (67 procent) och nyanlända elever (28 procent).

Grundskolan årskurs 9

Indikatorn behörighet till gymnasiet mäter behörighet till ett yrkesprogram. Det beror på att dessa program har lägst behörighetskrav, det vill säga nivån indikerar "behörighet till gymnasiet".

År 2018 var 76,8 procent i årskurs 9 i Ronneby behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, 80,9 procent av flickorna och 76,8 procent av pojkarna. Detta är en ökning efter att behörigheten sjönk åren 2015-2017. Andelen behöriga elever till yrkesprogram är lägre i Ronneby än riket (84,4 procent). I Ronneby och i riket som helhet är det en högre andel flickor än pojkar som är behöriga.

Gymnasiet

Indikatorn visar andelen av elever år 1 i gymnasieskolan som inom 3 respektive 4 år fullföljt ett program, inklusive introduktionsprogrammet (IM) för dem som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Att ha en period om 4 år gör att elever som behöver längre studietid inkluderas i statistiken, exempelvis elever som bytt program samt elever inom IM som ofta behöver mer än 3 år på sig, eftersom de först ska nå behörighet och därefter påbörja ett nationellt program.

I Ronneby var det 2018 totalt 73,6 procent som slutförde sin gymnasieutbildning inom 4 år, bland kvinnor 77 procent och bland män 70,3 procent. Bland gymnasieeleverna som bor i Ronneby har det över tid varit en något högre andel som fullföljer gymnasiet inom 3 eller 4 år än i riket som helhet.

Svenska för invandare (sfi)

Svenska språket är en viktig grund för nyanländas delaktighet i samhället och etablering på arbetsmarknaden. Sfi är idag den viktigaste insatsen för att ge nyanlända grundläggande kunskaper i svenska. Utbildningen är också en obligatorisk del i etableringsplanen för nyanlända inom flyktingmottagandet.

Att mäta uppnådda resultat på studievägen det vill säga att klara minst två kurser, gör att oavsett vilken studieväg eleverna börjar på så mäts alla mer likvärdigt än om det till exempel hade mätts hur många elever som når högsta kursen, nivå D. År 2018 var det totalt 44 procent i Ronneby som klarat minst två kurser på studievägen av nybörjare, bland kvinnor 50 procent och bland män 41 procent. Andelen är något högre i Ronneby än rikssnittet.

Trygghet i skolan

Att känna sig trygg i skolan är inte enbart en rättighet, utan en förutsättning för lärande och utveckling. I läroplanen för grundskolan slås fast att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling, samt att skolan aktivt ska motverka sådana tendenser. Utbildningen ska utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I detta ingår att alla som arbetar i skolan har ett gemensamt förhållningssätt och att det finns en medvetenhet om hur trygghet och studiero påverkar lärandet i undervisningen.

Andelen elever i Ronneby årskurs 9 som 2018 uppgav att de känner sig trygga i skolan var 67 procent i jämförelse med 88 procent i mätningen 2016. Det är ett väsentlig lägre andel i jämförelse med riket (82,7 procent).

Legitimerade lärare

På grund av bristen på behöriga lärare i landet har andelen behöriga lärare i undervisningen minskat både i riket som helhet och i Ronneby de senaste åren. Behöriga lärare är en viktig faktor för att säkerställa en god kvalitet på undervisningen.

Ronneby har en lägre andel behöriga lärare i grundskolan årskurs 1-9 än riket som helhet. Läsåret 2018/19 hade 56,6 procent av lärarna (omräknat till heltidstjänster) i Ronnebys skolor legitimation och behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen, motsvarande för riket var 71,5 procent. Andelen behöriga lärare på gymnasiet var 2018 82,4 procent, vilket är i liknelse med riket.