Mål 2 Ingen hunger

Att ingen ska lida av hunger och att alla människor ska få tillgång till bra och näringsriktig mat året om är fokus i målområde 2. Det finns tillräckligt med mat i världen för att alla ska kunna äta sig mätta men vi behöver omfördela våra resurser och bättre ta vara på den mat vi producerar. Mat är en mänsklig rättighet som är orättvist fördelad men hunger och felnäring är världens största hälsorisk. För att motverka hunger och felnäring är det viktigt att vi uppnår hållbara system för livsmedelsproduktion. Livsmedelsproduktionen ska också stärka anpassningsförmågan till klimatförändringar och successivt förbättra mark- och jordkvaliteten. Genom att skapa ett hållbart jordbruk kan vi trygga livsmedelsförsörjningen för fler människor, samtidigt som vi tar vara på de ekologiska systemen och de viktiga ekosystemtjänsterna.

I Sverige är det inte hunger och undernäring som är de största utmaningarna. I stället är ohälsosamma matvanor tillsammans med otillräcklig fysisk aktivitet de två stora riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död. Sverige antog 2017 en nationell livsmedelsstrategi. Svensk livsmedelsproduktion håller hög standard inom djurskydd och har EU:s lägsta antibiotikaanvändning men vi har också den lägsta självförsörjningsgraden av livsmedel inom EU. Sverige arbetar också såväl nationellt som internationellt med att minska användningen av antibiotika i djurhållningen. 2017 påbörjades också ett arbete för att nå målet om halverat matsvinn till 2030.

Genom att arbeta för bättre vattenkvalitet, bevarande av viktiga jordbruksmarker, minskat matsvinn och hälsosam och näringsriktig kost inom skola, vård och omsorg bidrar kommunen till en förbättrad nutrition och ett hållbart jordbruk. Kommunens kontrollansvar för livsmedelshanteringen innebär också att matens kvalitet säkras. Mat & livsmedelsstrategi för Blekinge 2018-2025 och arbete med landsbygdsutveckling är andra delar i det lokala och regionala arbetet för att trygga livsmedelsförsörjningen och främja ett hållbart jordbruk.

Invånare med fetma

Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av olika sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat innebär övervikt och fetma en ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom. Mätningar visar att andelen med övervikt och fetma totalt sett ökar i befolkningen och att andelen med fetma har tredubblats sedan 1980-talet. Folkhälsomyndigheten beskriver att förekomsten av självskattad övervikt och fetma varierar mellan olika grupper och är vanligare bland äldre än bland yngre och i gruppen med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå.

Folkhälsomyndigheten har genom ett urval av invånare i åldrarna 16 till 84 år mätt invånares Body Mass Index (BMI). BMI uttrycker förhållandet mellan vikt och längd, övervikt innebär ett BMI mellan 25 och 29,9 och fetma BMI 30 eller högre. Under året 2018 var det 20 procent av befolkningen som hade fetma i Ronneby. Medelvärde för alla kommuner var 17 procent.

Hälsosamma matvanor

Generellt sett så har människor i Sverige bra matvanor men det finns skillnader som beror på ålder, kön, social och ekonomisk situation och boendeplats. Ohälsosamma matvanor är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst. Fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta medför ojämlikhet i hälsa. Det är mot denna bakgrund viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall för att främja goda matvanor och för att skapa förutsättningar för breda satsningar på olika nivåer i samhället.

Livsmedelsverket ger befolkningen råd om kost. Viktiga ändringarna från tidigare rekommendationer är ett tydligare fokus på helheten i kosten, vilka kostmönster som är hälsosamma samt vilken typ av fett och kolhydrater som bör ätas istället för hur mycket. I kostråden återges vikten av att äta mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Genom den nationella folkhälsoenkäten mäts andelen i befolkningen, i åldrarna 16-84 år, som äter frukt och grönt mer än tre gånger per dag. Under året 2018 var andelen av befolkningen, som äter frukt och grönt mer än tre gånger per dag, 20 procent i Ronneby, att jämföra med riket där det var 22 procent. Det finns en ganska stor skillnad mellan kvinnor och män i Ronneby då 28 procent av kvinnorna jämfört med 14 procent av männen under 2018 åt frukt och grönt mer än tre gånger per dag. En skillnad som också återfinns i rikets värde då 30 procent av kvinnorna och 15 procent av männen har svarat att de ätit frukt och grönt mer än tre gånger per dag 2018.

Ekologiskt odlad åkermark

Enligt den nationella livsmedelsstrategin ska 30 procent av den svenska jordbruksmarken utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030. Föreningen Sveriges Ekokommuner (SEKOM- kommuner) är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner i form av en ideell förening för hantering av gemensamma strategiska frågor av betydelse för en långsiktig hållbar utveckling. Syftet med föreningen är att främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn med en tydlig koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet. Ronneby är en av kommunerna som är medlem i SEKOM.

Under 2018 ökade andelen ekologiskt odlad åkermark bland SEKOM-kommunerna till medelvärdet 16 procent. 12 av ekokommunerna har 30 procent eller mer av åkermarken ekologisk, vilket är dubbelt så många som föregående år. De kommuner med högst andel ekologiskt odlad åkermark var år 2018 Hällefors, 56 procent därefter Munkfors, 42 procent, samt Gävle, 41 procent. Ronneby hade samma år 13 procent ekologiskt odlad åkermark vilket är en ökning från 2013 då andelen var 8,6 procent.