Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla

I Sverige har vi tillgång till vatten och sanitet av god kvalitet. Flera av de svenska miljökvalitetsmålen berör vattnets kretslopp som inverkar på mål 6. Levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, giftfri miljö och myllrande våtmarker. Trots generellt god tillgång till dricksvatten och sanitet av god kvalitet beräknas de flesta av våra miljömål inte nås med nuvarande insatser och utvecklingen är negativ. Att förbättra vattenkvaliteten, effektivisera vattenanvändningen och skydda de vattenrelaterade ekosystemen är viktiga områden att arbeta vidare med. Svensk konsumtion bidrar också till ohållbar vattenanvändning i andra länder.

Inom verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA) har kommunen ansvar för tillgången till dricksvatten och omhändertagande av spillvatten och dagvatten. Det innebär att Ronneby Miljö och teknik AB försörjer cirka 85-90 procent av kommunens invånare med VA. Utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp ansvarar fastighetsägarna själva för sitt dricksvatten och för sin avloppshantering. Trots en god tillgång till vatten och avlopp finns det behov av att förbättra vattenkvaliteten samt minska föroreningar och övergödning i många svenska sjöar och vattendrag. Kommunen är ansvarig för att genomföra flertalet av de åtgärder som krävs för att förbättra vattenkvaliteten både i rollen som VA-producent och som tillsynsmyndighet.

Grundvatten och ytvatten

Vattenförvaltningen omfattar grundvatten som är viktigt för vattenförsörjning nu eller i framtiden. Definitionen avgrundvattenförekomst i detta sammanhang innebär att grundvattenmagasinet ska medge uttag av
minst 10 m3 vatten per dygn. I Ronneby kommun finns 18 identifierade grundvattenförekomster. Alla 18 har god kvantitativ status. 17 grundvattenförekomster har en god kemisk status men grundvattenförekomsten Bredåkradeltat har otillfredsställande kemisk status på grund av dess förorening av PFAS.

Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster i kommunen är att de ska ha god kvantitativ och kemisk status. Det finns ett undantag i form av tidsfrist till 2027 för god kemisk status och det är för grundvattenförekomsten Bredåkradeltat. Skälet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av PFAS i vattenförekomsten och bedömningen är att det kommer ta tid att uppnå miljökvalitetsnormen.

Den kemiska statusen i ytvatten uppnår inte god status. I samtliga ytvatten förekommer det miljögifter (kvicksilver och bromerade difenyletrar) och en fjärdedel är övergödda på grund av belastning av näringsämnen. Försurning av vattenförekomsterna är okänd bland hälften av förekomsterna, en vattenförekomst har måttlig status på försurning och hälften av vattenförekomsterna är inte försurade.

Kommunalt vatten och avlopp

Bästa sättet att skydda en vattentäkt är att inrätta vattenskyddsområde som vanligen omfattar hela tillrinnings- eller avrinningsområdet. Vattenskyddsområdets syfte är att skydda vattenförekomstens tillgång och
kvalitet i ett flergenerationsperspektiv. Det finns 11 kommunala vattentäkter som idag används till den allmänna vattenförsörjningen, av dem har 7 vattenskyddsområden och 4 har det inte.

Den debiterade vattenförbrukningen var 154 liter per person och dygn 2021. Av årligt debiterad vattenmängd fördelas det på 70 procent till hushållen, 25 procent till industri och 5 procent till kommunala och allmänna anläggningar. Vattenbehovet kan variera under året. Under sommartid
ökar vattenbehovet som en konsekvens av att befolkningen tillfälligt ökar med flera fritidsboende, främst gäller det i attraktiva kustområden. Detta utgör en stor utmaning för dricksvattenförsörjningen. Flera av kommunens kustbebyggelseområden tillhör redan nu till de så kallade bristområdena.
Många enskilda brunnar eller samfälligheter med egna mindre vattentäkter drabbas tidvis av vattenbrist eller har kvalitetsproblem och är exempelvis påverkade av saltvatten. Flera fastigheter/samfälligheter önskar därför kunna ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Den planerade utbyggnadstakten framgår av kommunens aktuella VA-plan.

Cirka 13 procent av kommunens befolkning förses med dricksvatten via egen brunn eller via en samfällighet. Det finns dock inget register över alla enskilda brunnar. Ett stort antal av borrade dricksvattenbrunnar finns redovisade i SGU:s brunnsarkiv medan de flesta grävda brunnarna är inte registreras här. Nationella undersökningar har visat att enskilda brunnar ofta drabbas av kvalitetsproblem. Det kan gälla förekomst av bakterier, höga radonhalter, höga halter av kväveföreningar, fluorid, salt grundvatten, vägsalt, tungmetaller och bekämpningsmedel. Men även vattentillgången i enskilda brunnar kan tidvis vara ett problem, framför allt för grävda brunnar. I miljöhälsoenkäten 2015 i Blekinge anger 50 procent av de som har enskilt dricksvatten att de har låtit analysera sitt vatten de senaste tre åren, 36 procent har inte låtit analysera sitt vatten och resterande del vet inte om vattnet har analyserats eller inte.

I Ronneby kommun fanns vid slutet av 2016 cirka 4 450 enskilda avlopp varav hälften bedöms undermåliga. För att förbättra situationen och åtgärda de undermåliga avloppen krävs fortlöpande aktiv tillsyn.

Kombinerade system är ledningar där dagvatten och spillvatten leds i samma ledning till reningsverket. Klimatförändringar kan innebära fler och intensivare skyfall vilket kan innebära ökade risker för att avloppsvattnet bräddar och förorenar vattendrag i kombinerade system. Detta riskerar människors och djurs hälsa och bidrar till övergödning av vattenmiljön.
Genom att separera dagvatten och spillvatten, dimensionera ledningarna för högre flöden samt att minska mängden avloppsvatten genom ny teknik kan problemen minska. Det är också av stor vikt att dagvatten i ökande utsträckning omhändertas lokalt och inte tillförs spillvattensystemet.

Inom kommunen finns sex avloppsreningsverk, drivna av Miljö och teknik AB. De fyra verken i Backaryd, Belganet, Hallabro och Eringsboda betjänar sina respektive orter. Verket i Bräkne-Hoby betjänar orten och delar av den pågående utbyggnad enligt plan söderut av orten, som ansluts till kommunalt avlopp. Rustorpsverket knyter samman Ronneby, Kallinge, Johannishus, Listerby och Saxemara. De kommunala avloppsreningsverken uppfyller gällande krav och projekt med läkemedelsrening pågår i Bräkne-Hoby. Verken är i dag relativt lågt belastade, rent föroreningsmässigt, och med nuvarande krav finns utrymme för ytterligare belastning på samtliga verk med undantag för Bräkne-Hoby. I Bräkne-Hoby bedöms biosteget vara dimensionerat i underkant varför en tillbyggnad sannolikt måste göras i samband med anslutning av fler fastigheter. Hydrauliskt (flödesmässigt)
är belastningen större men arbeten med saneringar på ledningsnäten bedöms kunna minska belastningen.

Enskilt vatten och avlopp

Cirka 13 procent av kommunens befolkning förses med dricksvatten via egen brunn eller via en samfällighet. Det finns dock inget register över alla enskilda brunnar. Ett stort antal av borrade dricksvattenbrunnar finns
redovisade i SGU:s brunnsarkiv medan de flesta grävda brunnarna är inte registreras här. Nationella undersökningar har visat att enskilda brunnar ofta drabbas av kvalitetsproblem. Det kan gälla förekomst av bakterier, höga radonhalter, höga halter av kväveföreningar, fluorid, salt grundvatten,
vägsalt, tungmetaller och bekämpningsmedel. Men även vattentillgången i enskilda brunnar kan tidvis vara ett problem, framför allt för grävda brunnar. I miljöhälsoenkäten 2015 för vuxna i Blekinge anger 50 procent av de som har enskilt dricksvatten att de har låtit analysera sitt vatten de
senaste tre åren, 36 procent har inte låtit analysera sitt vatten och resterande del vet inte om vattnet har analyserats eller inte. I miljöhälsoenkät 2017 för barn i Blekinge har 68 procent av vårdnadshavarna med egen brunn låtit analysera sitt dricksvatten, vilket är något högre än riksgenomsnittet. Av dessa angav 64,6 procent att deras vatten var tjänligt, 29,0 procent att deras vatten var tjänligt med anmärkning, 2,2 procent att
vattnet var otjänligt och 4,2 procent visste inte resultatet av analysen.

I Ronneby kommun finns cirka 4 500 enskilda avlopp och av dem bedöms hälften undermåliga. För att förbättra situationen och åtgärda de undermåliga avloppen krävs fortlöpande aktiv tillsyn.