Mål 3 God hälsa och välbefinnande

Vi har generellt en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige, men vi har också utmaningar. En stor utmaning är de betydande hälsoskillnader som finns mellan olika grupper av kvinnor och män i samhället. Ju lägre social position, desto sämre hälsa. De största riskfaktorerna för icke-smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är ohälsosamma levnadsvanor som matvanor, stillasittande, rökning och riskbruk av alkohol. Vi har också ökande psykisk ohälsa samt olika hälsoproblem kopplade till luftföroreningar och kemikalier.

Kommunen och regionen ansvarar för merparten av de välfärdstjänster som har stor påverkan på befolkningens hälsa genom livet. Det handlar om hur skolan och den sociala omsorgen fungerar, om hur bostads- och samhällsplaneringen bedrivs eller i vilken mån det finns kultur- och fritidsaktiviteter för alla, oavsett kön, bakgrund eller socioekonomisk situation. Beroende på hur verksamheterna bedrivs, kan de vara hälsofrämjande eller förebyggande i sig. Dessutom har hälso- och sjukvården en särskild roll som direkt påverkar hälsa och överlevnad. Utöver att flera lagar slår fast ansvar att bidra till medborgarnas hälsa, har en god och jämlik hälsa en positiv effekt på verksamheternas kvalitet och kärnuppdrag.

Självskattad hälsa

Självskattat allmänt hälsotillstånd är en indikator som visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Måttet har ett starkt samband med ohälsa och dödlighet och är därför en indikator som är central för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen över tid. De flesta skattar sin hälsa som god men det finns skillnader mellan kvinnor och män och olika socioekonomiska grupper samt stora skillnader mellan kommuner i Sverige. Andelen som uppger bra eller mycket bra hälsotillstånd har ökat fram till 2011 för att sedan mattas av.

Andelen Ronnebybor i åldern 16-84 som uppger ett gott hälsotillstånd är lägre än rikssnittet och snittet för övriga kommuner i Blekinge. År 2018 uppgav 66 procent av kvinnorna och 70 procent av männen i Ronneby bra eller mycket bra hälsotillstånd. Motsvarande andel för riket är 69 procent av kvinnorna och 74 procent av männen.

Elevers självskattade hälsotillstånd har haft en negativ utveckling sedan 2008. Det finns även en avsevärd könsskillnad mellan andelen elever i årskurs 8 som bedömer sin hälsa som ganska eller mycket bra. Tjejers självskattade hälsotillstånd har sjunkit under perioden 2008-2017 från 79 procent till 61 procent. Killars självskattade hälsotillstånd har, under samma period, sjunkit från 84 procent till 78 procent.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa används ofta som ett paraplybegrepp för att beskriva tillstånd med olika svårighetsgrader, alltifrån allvarliga psykiatriska sjukdomar till enstaka symtom med varierande intensitet och varaktighet. Enstaka besvär kan förorsaka lidande, men behöver inte spegla en psykiatrisk diagnos.

År 2018 rapporterade 17 procent av befolkningen i riket nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen har fluktuerat 2004−2018, men sedan 2015 indikeras en försämring. Fler kvinnor (20 procent) än män (14 procent) uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande. I Ronneby uppgav 14 procent av männen och 16 procent av kvinnorna nedsatt psykisk välbefinnande. De äldre 65-84 år mår bäst medan de i åldern 16-29 år uppger den högsta andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande.

Sjukpenningtalet

Ytterligare ett sätt att få en uppfattning om hur befolkningen mår är att studera det så kallade Sjukpenningtalet. Sjukpenningtalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16–64 år. År 2018 var sjukpenningtalet 8,8 i Ronneby och 9,8 i riket. Kvinnor i Ronneby hade ett sjukpenningtal på 11,9 och motsvarande siffra för män var 5,9.

Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar

I Sverige är psykisk ohälsa den vanligaste anledningen till sjukfrånvaro och det är den stressrelaterade psykiska ohälsan som dominerar, i synnerhet bland kvinnor.

År 2018 berodde 46,5 procent av samtliga långtidsjukrivningar bland befolkningen i Ronneby, sjukfrånvarotid 60 dagar eller mer, på psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Andelen är i jämförelse med rikssnittet (49,2 procent) något lägre. Uppdelat på kvinnor och män finns stora skillnader. För kvinnor 52,3 procent och män 35,7 procent.

Fysisk aktivitet och stillasittande

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken att insjukna i flera sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, tjocktarmscancer och bröstcancer, samt minskar risken för förtida död. Vidare lindrar fysisk aktivitet oro och ångest, sömnsvårigheter, minskar risken för depression och förbättrar kognitiva funktioner. Motsvarande är stillasittande en riskfaktor för att utveckla sjukdom. Världshälsoorganisationen, WHO rekommenderar att vuxna ska vara fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka med minst måttlig intensitet, och barn och unga (5–17 år) 60 minuter per dag, för att förebygga ohälsa.

År 2016-2018 uppgav cirka 60 procent av befolkningen 16–84 år, i Ronneby att de var fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka och 41 procent uppger att de är stillasittande mer än 7 timmar per dag. Motsvande för riket var 64 respektive 69 procent.

Andelen elever i årskurs 8 som uppger att de är fysiskt aktiva regelbundet har minskat både bland killar och tjejer över tid. Andelen som tränar varje dag eller flera gånger i veckan har minskat med 7 respektive 9 procent från år 2012 till 2017.

Fallskador

Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige, och bland äldre ökar fallolyckorna stadigt och utgör ett omfattande folkhälsoproblem. En orsak är den förändrade demografiska sammansättningen i samhället. En förbättrad sjukvård och livräddande insatser gör att allt fler äldre är aktiva och lever längre, samtidigt som andelen sköra äldre ökar. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser i form av höftfrakturer, som utöver lidande för den drabbade bidrar till stora samhällskostnader.

Äldre kvinnor drabbas av skador i betydligt större utsträckning än äldre män. Det kan bland annat bero på att benskörhet drabbar kvinnor i högre grad än män, på grund av minskad mängd östrogen vid klimakteriet. Forskning visar att det finns stora skillnader i skaderisk även sett till socioekonomisk position, civilstånd och födelseland.

Fallskadorna varierar stort i kommunerna i Sverige. Under år 2017 inträffade bland kvinnor mellan 1700-7200 och bland män 1 200-4 500 per 100 000 invånare 65 år och äldre. I Ronneby inträffade under 2017 bland kvinnor 3163 fallskador och bland män 2111 per 100 000 invånare 65 år och äldre. Andelen fallskador bland äldre har ökat något bland kvinnor i Ronneby mellan åren 2016 och 2017 och minskat bland män.

Tobaksrökning

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för den totala sjukdomsbördan i Sverige. Andelen personer i befolkningen som röker dagligen har minskat sedan 1980-talet. Skillnaderna i tobaksrökning mellan olika socioekonomiska grupper kvarstår dock, vilket bidrar till att skapa ojämlikheter i hälsa.

En större andel i befolkningen i Ronneby (11 procent) i jämförelse med riket (7 procent) röker dagligen och har gjort så över tid. I Ronneby ses en förändring mellan män och kvinnor i dagligrökning där kvinnor under en tidperiod har rökt dagligen i större utsträckning än männen, men nu ses det motsatta. År 2011 var det 18 procent av kvinnorna och 14 procent männen i Ronneby som rökte dagligen. I senaste mätningen 2018 var det 9 procent av kvinnorna och 13 männen som rökte dagligen.

Andelen ungdomar som uppger att de rökt cigaretter har minskat mellan åren 2008 och 2017. Även andelen dagligrökare har minskat med undantag från killar i årskurs 8. I årskurs 8 var det 2017 3 procent av tjejerna och 8 procent av killarna som svarar att de röker varje dag eller flera gånger i veckan.

Riskabla alkoholvanor

Alkohol är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige och beräknas kosta samhället flera miljarder kronor varje år. Alkohol kan orsaka fysiska, psykiska och sociala skador, exempelvis cancer, leversjukdom, substansbrukssyndrom, suicid, fallolyckor, skilsmässa och arbetsförlust. Det har beräknats att ett av fem barn växer upp i ett hem med minst en vuxen med riskkonsumtion av alkohol, och att 2,5–3,7 procent av alla barn under 18 år har en förälder som vårdats för missbruk eller beroende av alkohol.

Indikatorn riskkonsumtion av alkohol visar andelen individer i åldrarna 16–84 år vars uppgivna konsumtion av alkohol medför en ökad risk för alkoholrelaterade skador. Andelen med riskkonsumtion av alkohol var i Ronneby 12 procent år 2018, 10 procent bland kvinnor och 14 procent bland män. Det var en lägre andel i jämförelse med Blekinge läns övriga kommuner (13 procent) och riket (16 procent). Mellan åren 2014 och 2017 ses en ökning med tre procent för både män och kvinnor. Andelen är störst i åldersgruppen 16–29 år och minst i gruppen 65–84 år.

Missbruk och narkotikat

Användningen av narkotika har en stark koppling till förstärkning av social utsatthet genom att bland annat bidra till ökad psykisk ohälsa. För att undersöka narkotikaanvändning och brott kopplat till detta undersöks både polisanmälningar samt socialtjänstens oros anmälningar för barn och unga.

Narkotikabrotten hör till de brottskategorier där antalet anmälda brott i huvudsak är ett resultat av polisens spanings- och ingripandeverksamhet. Den senaste tioårsperioden (2009–2018) har de anmälda narkotikabrotten nationellt ökat med 33 procent. År 2018 anmäldes cirka 107 000 brott mot narkotikastrafflagen vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2017. År 2018 anmäldes 198 narkotikabrott i Ronneby. Motsvarande siffra 2017 var 205 brott. Detta innebär en 3 procentig minskning mellan år 2017 och 2018. I jämförelse med Blekinge och riket så är antalet anmälda narkotikabrott per 100 000 invånare lägre och har varit så över tid.

Orosanmälningar till socialtjänsten gällande missbruk visar antalet unika personer över tid, samt totalt antal unika aktualiseringsgrader, se tabell 1. En aktualisering innebär att en omständighet, som kan komma att leda till en åtgärd, har kommit till socialtjänstens kännedom. Ofta sker detta genom en anmälan. En aktualisering kan leda till att socialtjänsten gör en förhandsbedömning eller omedelbart inleder en utredning. En aktualisering kan också leda till ett beslut om att inte inleda en utredning. En unik person kan ha fler aktualiseringsgrader kopplade till sig och alltså ingå i flera olika anmälningar. Under 2017 ökade antalet orosanmälningar för narkotika i Ronneby för att sedan minska till 2018. Den största andelen anmälningar inkommer från polisen, socialtjänsten själva och skolan.

Tandhälsa

Tandhälsan är en god indikator för både barns och vuxnas allmänna hälsotillstånd. Det beror på att den är starkt förknippad med faktorer som både påverkar och påverkas av andra hälsoaspekter, såsom levnadsvanor, vårdutnyttjande, ekonomiska förutsättningar och kunskaper om hälsa. Tandhälsan är därför en viktig del av individers livskvalitet och välbefinnande.

Ett mått som indikerar barns tandhälsa är kariesförekomst. Andelen kariesfria 3-åringar var år 2017 70 procent i Ronneby, vilket kan jämföras med snittet för Blekinge som var 78 procent. I Ronneby och i Blekinge har det skett en minskning av kariesfria 3-åringar. I Ronneby har det minskat från 80 till 70 procent mellan 2015-2017. Flickor står för den största minskningen.

Trafik

I Ronneby kommun rapporterades det 1826 trafikolyckor under åren 2003-2018 av polis och/eller sjukvården. De vanligaste olyckstyperna var singelolycka med personbil (19 procent), fotgängare (19 procent), cykel (18 procent). I 4 procent av singelolyckorna med personbil och moped var föraren misstänkt alkoholpåverkad. I singelolyckorna med moped använde nästan alla hjälm och för singelolyckorna med cykel hade 30 procent hjälm (av alla åldrar) och 58 procent av barnen hade hjälm.

För singelolyckorna med moped var 74 procent av de skadade barn (14-17 år) och för singelolyckorna med cykel var 37 procent barn. För singelolyckorna bland fotgängare berodde 53 procent av olyckorna på att det var halt med snö/is och 39 procent var med personer över 65 år.

Miljöhälsa

Omgivningsbuller är en av de miljöexponeringar som flest personer i Sverige är utsatta för. 10 procent av de som bor i Blekinge i flerbostadshus anger att de upplever sig mycket eller väldigt störda av trafikbuller. Hälsoeffekter av buller är hörselnedsättning, försämrad inlärning och prestation, sömnstörning och hjärt- och kärlsjukdomar. Känsliga grupper för buller är personer med hörselnedsättning, personer med annat modersmål än det talade, barn och unga samt äldre.

Radon är en luktfri gas som vid förhöjda halter i inomhusluften medför en ökad risk för cancer i luftvägar och lungor. Radon är den enskilt största riskfaktorn i inomhusmiljön. Idag finns det dock många bostäder där man inte vet hur radonhalterna ser ut vilket innebär att det finns ett mörkertal när det gäller antalet exponerade för hälsoskadliga radonhalter. Nästan 75 procent av de som tillfrågats i miljöhälsoenkäten 2015 i Blekinge har uppgett att de inte har genomfört någon radonmätning i sin bostad, alternativ inte vet om det genomförts någon mätning.