Frågor och svar om PFAS

Information om PFAS i dricksvattnet från Brantafors.

1. Vad är PFAS?

Svar: PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en hel grupp av syntetiska ämnen. Tre av de mer kända ämnena är PFOS, PFHxS och PFOA. Numera är PFOS utfasat, men de övriga ämnena används fortfarande i många olika produkter, bland annat för klädimpregnering, ytbehandling och rengöring. PFAS används också i släckskum avsett för olje- och drivmedelsbränder i flygplan, fordon, fartyg och industrier. PFAS har spridits överallt i naturen, i mark och vatten och levande varelser. Ämnena är mycket svårnedbrytbara, och kommer att finnas kvar under mycket lång tid.

2. Vilka hushåll har fått vatten från Brantafors vattenverk?

Svar: I huvudsak Kallinge, Hasselstad, Bredåkra, Sörby, Rydénska, Kalleberga Hallar, Nya Hulta och delar av "gamla" Hulta. Olika bostadsområden har fått vatten från Brantafors olika länge. Så har till exempel boende i området Nya Hulta bara fått vattnet därifrån sedan år 2011. Från den 16 december 2013 har kunderna i dessa områdena fått sitt dricksvatten från andra vattenverk eller vattentäkter. Vattnet som leveras idag från vattenverk Brantafors kommer från en ny vattentäkt, Karlsnäsgården. Vattnet kontrolleras regelbundet för att säkra dricksvattenkvalitet. Du hittar digital kartinformation här.

Kartor som visar områdena finns även på Stadshuset (Medborgarservice, Miljö- och byggnadsförvaltningen) och hos Miljöteknik.

3. Finns PFAS fortfarande i dricksvattnet?

Svar: Idag finns inga förhöjda halter i det dricksvatten som levereras i Ronneby kommun. Miljöteknik provtar regelbundet för att säkerställa dricksvattenkvalitet.

4. Hur och varför hittades ämnet i vattnet i Brantafors?

Svar: Länsstyrelsens miljöövervakningsprover under hösten 2013 visade på första indikationer över förekomsten av PFAS i Blekinge. Utifrån detta tog Ronneby Miljö- och Teknik AB (Miljöteknik) stickprover på råvattnet i en av brunnarna i Brantafors och på färdigt dricksvatten. Provsvaren visade förhöjda halter av PFAS och Miljöteknik stängde vattenverket i Brantafors omedelbart den 16 december 2013.

5. Varför hade man inte hittat det tidigare?

Svar: PFAS har tidigare inte ingått bland de ämnen som ska analyseras enligt Livsmedelsverkets anvisningar för dricksvatten, och hade därför inte provtagits rutinmässigt av Ronneby kommun eller Miljöteknik. Det gjorde man inte heller rutinmässigt i andra kommuner.

6. Varifrån kom de höga halterna av PFAS i dricksvattnet från Brantafors?

Svar: Vattenverket Brantafors ligger i närheten av en brandövningsplats på F17. Försvarsmakten började använda PFAS-innehållande brandskum för mer än 25 år sedan. Marken förorenades, och så småningom nådde föroreningarna grundvattnet och till vattentäkterna. Man vet ännu inte hur lång tid det tog innan dricksvattnet började bli förorenat. När Brantafors vattenverk byggdes om 2010 installerades ett kolfilter, som troligen reducerade halterna en tid, men efter en tid förlorade filtret sin renande förmåga.

7. Hur länge har PFAS funnits i vattnet?

Svar: Användningen av PFOS-innehållande brandskum har dokumenterats för perioden 1985-2003. Idag övar Försvarsmakten tills vidare vid en annan av försvarets anläggningar och med ett fluorfritt övningsskum som är kvävebaserat.

Det är dock oklart när kemikalierna började lakas ut till grundvattnet i Brantafors. PFAS ingick inte bland de ämnen som provtas enligt Livsmedelsverkets anvisningar för dricksvatten och har därför inte provtagits rutinmässigt av Ronneby kommun eller Miljöteknik. Det är också förklaringen till att PFAS inte har upptäckts förrän i slutet av 2013.

När Brantafors vattenverk byggdes om år 2010 installerades aktivt kolfilter, som troligen reducerade PFAS-halterna en tid. När de höga PFAS-halterna upptäcktes hade kolfiltret troligen blivit mättat av PFAS och förlorat sin renande förmåga.

8. I vilka områden kan det finnas PFAS i mark och vatten?

Svar: I första hand har de hittats i områden i närheten av brandövningsplatser. Dessa högfluorerade ämnen finns i brandskum, som har använts vid övningar på brandövningsplatser runt om i Sverige. Även i närheten av flygplatser, deponier och vissa industrier finns det risk för PFAS i omgivande mark, grundvatten och ytvatten. Men PFAS är idag i låga nivåer (d v s under åtgärdsgränsen, se frågan nedan) ganska vitt sprett i miljön och finns allmänt förekommande som bakgrundshalt i mycket ytvatten.

9. Vilka gränsvärden finns det för PFAS?

Svar: Det finns idag inga juridiska gränsvärden för PFAS i livsmedel och dricksvatten. Livsmedelsverket har därför tagit fram rekommendationer till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter om vilka åtgärder som bör vidtas för sänka halterna av PFAS i dricksvatten på kort och lång sikt. Inom EU pågår för närvarande ett arbete för att ta fram juridiska gränsvärden som kommer att gälla i hela EU. Det finns dock olika rikt- och gränsvärden för PFAS i mark och i grundvatten. Värdena ändras och uppdateras efter hand som mer forskning görs.

Här hittar du livsmedelsverkets rekommendationer gällande PFAS i livsmedel och dricksvattenlänk till annan webbplats. Vad som gäller för förorenade områden kan du läsa mer om på naturvårdsverkets hemsida.länk till annan webbplats

10. Vad kan man göra för att sanera den förorenade marken runt brandövningsplatsen? Vem ansvarar för saneringsarbetet i Kallinge?

Svar: Försvarsmakten är huvudman för flygplatsen och utreder om och hur en sanering av PFAS-haltig mark kan göras, både här i Kallinge och på andra platser i landet. På försvarsmaktens hemsida kan du läsa mer om deras arbete i frågan.länk till annan webbplats

11. Kan miljö- och byggnadsnämnden kräva att marken saneras runt brandövningsplatsen i Kallinge?

Svar: Nej, miljö- och byggnadsnämnden i Ronneby kommun är inte tillsynsmyndighet enligt miljölagstiftningen för verksamheten på flygplatsen/F17. Det är istället försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) som har miljötillsynen på de anläggningar som används av Försvarsmakten och som kan föra fram detta krav.

12. Brandövningsplatsen på F17 pekas ut som källa till föroreningen med PFAS. Är det den enda källa? Hur är det med de kommunala brandövningsplatserna, gamla soptippar med mera?

Svar: Utredning av förorenade områden och markprovtagning pågår fortlöpande både i Ronneby kommun och i övriga Sverige för att identifiera PFAS-förorenade områden. Det är ett stort och långsiktigt arbete som kommer att ta många år att genomföra. Om du har frågor om ett specifikt område i kommunen kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen för mer information om provtagning utförts i närheten.

13. Vad händer med PFAS i avloppsreningsverket?

Svar: Reningsverket är inte byggt för att rena bort kemikalier som PFAS. Det mesta av PFAS-ämnena passerar troligen genom verket och följer med det renade vattnet ut i Ronnebyån och vidare ut i havet. Några mätningar av PFAS efter reningsverket är inte gjorda. En orsak är bland annat att det inte finns några gränsvärden att jämföra med. Prover har visat att en viss mängd PFAS fastnar i slammet från reningsverket. Det används för att täcka deponin på Angelskogs avfallsstation och kommer alltså inte ut på åkermark eller liknande områden.

14. Varifrån kommer vattnet i Brantafors idag?

Svar: Sedan sommaren 2015 fanns tillfälliga vattenledningar från en av brunnarna i Karlsnäs till Brantafors vattenverk. Vattenverket togs då åter i drift och levererar vatten till kunderna i Ronneby kommun. Under 2019 togs de permanenta vattenledningarna i drift som nu med full kapacitet säkrar tillgången till dricksvatten för boende i Kallinge och delar av Ronneby tätort.

15. Det finns ett krav på att kommunala vattenverk ska göra en faroanalys för att kolla risker i närheten av kommunala vattenbrunnar. Har Miljöteknik gjort en sådan faroanalys?

Svar: Kravet att genomföra en faroanalys infördes 2012. Samma år lät Miljöteknik göra en inventering och riskklassning inom vattenskyddsområdet för Brantafors, detta som en del i en faroanalys. Tyvärr påvisade inte denna inventering och riskklassning PFAS som en möjlig fara för verksamheten.

16. Vilket medel använder försvarsmakten idag på F17?

Svar: Idag görs inga brandövningar med skum vid F17. De görs på annat håll i landet. Skum kommer bara att användas om det uppstår olyckor med flygplansbrand eller andra omfattande bränder med drivmedel eller oljor. Arbete pågår för att gå över till ett fluorfritt skum, men Försvarsmaktens krav är att det ska vara lika effektivt vid brandbekämpning som det fluorhaltiga skummet är idag.

Konsumentfrågor

17. Varför har myndigheterna tillåtit att PFAS har fått användas i brandsläckningsskum och andra produkter?

Svar: De enda kemikalier som kräver godkännande innan de släpps ut på marknaden är bekämpningsmedel. Dit räknas inte PFAS. Användningen av släckskum vid övningar har heller inte krävt tillstånd enligt miljölagstiftningen. Ansvaret för användningen av PFAS-haltiga släckskum har legat – och ligger fortfarande – på tillverkaren och användaren. Den reglering som har gjorts är att användningen av ett av ämnena i PFAS-gruppen, PFOS, har förbjudits att användas i vissa produkter, bland annat släckskum.

18. Var ska jag kasta min brandsläckare med skum?

Svar: Mindre brandsläckare som används hemma och på arbetsplatser kan innehålla pulver eller skum. Skumsläckare för så kallade B-bränder innehåller oftast PFAS. Uttjänta brandsläckare ska lämnas som farligt avfall på återvinningscentralen. Mer information om innehållet i brandsläckare finns på brandskyddsföreningens hemsida, www.brandskyddsforeningen.selänk till annan webbplats.

Frågor om användning av vattnet

19. Jag har en egen brunn. Finns det skäl att kolla PFAS i mitt vatten?

Svar: Nej, inte i normala fall. Om du bor i närheten av en flygplats, en soptipp, ett reningsverk eller vissa industrier kan det finnas risk för PFAS. Då kan det vara befogat att ta prov. Hör med miljö- och byggnadsförvaltningen om du har sådana misstankar. Flertalet av brunnarna närmast flygplatsen är redan undersökta och bara ett fåtal har förhöjda halter av PFAS.

20. Ingår PFAS i ett brunnsvattenprov?

Svar: Nej, ett vanligt brunnsvattenprov omfattar bara bakterier och ett 20-tal enkla kemiska ämnen som järn, pH, nitrat.

21. Jag och mina grannar är med i en bevattningsförening där vi tar vatten från Ronnebyån. Är det vattnet OK att bevattna trädgårdsland med det?

Svar: Det finns förhöjda PFAS-halter i Ronnebyån nedströms Brantafors, men halterna är ganska låga. Därför bedöms Ronnebyåns vatten kunna användas för bevattning.

Frågor om hälsa/sjukdomar och PFAS

22. Hur påverkas människor av PFAS?

Svar: För att veta hur PFAS kan påverka människor och natur på lång sikt så behövs mer forskning. Det är också viktigt att ta reda på hur det som hänt eventuellt har påverkat människors hälsa. Därför arbetar Arbets- och miljömedicin vid Lunds och Göteborgs universitet med en rad forskningsstudier (se pfas.blogg.lu.selänk till annan webbplats ). Vid undersökningar av stora grupper människor har man sett att PFAS kan påverka kolesterolhalter, leverenzymer, barns födelsevikt och antikroppssvar efter vaccination. Många andra hälsoutfall har också studerats, men än så länge är kunskapsläget oklart. Ett PFAS-ämne, PFOA, har klassats som möjligen cancerframkallande. Risken för sjukdom bedöms dock vara liten, utifrån den kunskap som finns i dag. PFAS orsakar inte akuta hälsoproblem.

23. Jag har bott länge i Kallinge, bör jag göra en hälsokontroll?

Svar: Det finns ingen anledning att göra en hälsokontroll med anledning av att du druckit vatten från Brantafors.

24. Jag har inte tidigare lämnat blodprov och vill göra det nu. Hur gör jag?

Svar: Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om individens hälsa eller risk för kommande sjukdom. Det förekommer fortfarande blodprovstagning inom olika forskningsprojekt. Därför kan du hört talas om personer som kontrollerat blodprover för PFAS, se frågan nedan för mer information.

25. Vilka studier gör eller planera att göra forskarna från Arbets- och miljömedicin i Lund? När kommer de första resultaten?

Svar: Man genomför många olika studier bland både barn och vuxna. Alla de blodprov som har tagits och som nu finns i en biobank används för forskning. Forskarna vid Arbets- och miljömedicin följer upp cirka 110 personer som deltar i en långtidstudie. Det har visat sig att halten av de olika PFAS-ämnena har sjunkit till hälften efter i medeltal 3-5 år, något olika för de olika ämnena, och med individuella skillnader. Man följer också upp alla som bott i Ronneby sedan 1980 (sammanlagt cirka 65 000 människor) i olika vårdregister. Mer information finns på pfas.blogg.lu.selänk till annan webbplats

26. Varför har man startat ett forskningsprojekt när man menar att befolkningen i Kallinge och Ronneby inte behöver oroa sig för att bli sjuka av vattnet?

Svar: Fortfarande vet man för lite om hur PFAS lämnar kroppen, och om överföring mellan mor och barn under graviditeten. Man behöver också mer kunskap om eventuella långsiktiga konsekvenser av PFAS-exponering. När nu detta har hänt är det viktigt att skaffa mer kunskap, för att kunna ta fram underlag för reglering av produktion och användning av PFAS och liknande ämnen.

Övriga frågor

27. Hur har Ronneby kommun och Miljöteknik informerat invånare och kunder om föroreningen med PFAS?

Sedan Brantafors vattenverk stängdes akut i december 2013 har Ronneby kommun strävat efter att lyssna på dem som har drabbats, koppla in experter från olika myndigheter och vara så öppen och tillgänglig som möjligt. Ronneby kommun har tillsammans med Ronneby Miljö & Teknik AB, Arbets- och miljömedicin i Lund, Länsstyrelsens i Blekinge och Försvarsmakten ordnat stormöten, gått ut med information via hemsidan och försökt att besvara invånarnas frågor så gott vi/man har kunnat. En broschyr har skickats ut i juni 2015 för att förmedla kunskap och information om vad som har hänt. Broschyren har skickats till alla invånare, företag och sommarboende i Ronneby kommun. Du kan ladda ner broschyren nedan.