Du är här: Invånare/Uppleva & göra/Kultur/Konst/Kulturcentrum Konsthall

Kulturcentrum Konsthall

28 januari - 15 januari 2017

DÄR BARNEN SOVER

 Magnus Wennman / Fotografiska / Aftonbladet

 En saknar sin säng.

En annan sin docka med de mörka ögonen.

En tredje drömmer sig tillbaka till en tid när kudden inte var en fiende.

 Kriget i Syrien har pågått i snart fem år och mer än två miljoner barn befinner sig på flykt inom eller utanför landets gränser. De har lämnat sina vänner, sina hem och sina sängar. Några av dessa barn bjöd in för att visa var de sover nu, när allt som en gång var, inte längre finns.

 Magnus Wennman, vinnare av två World Press Photo Awards och fyr-

faldigt utnämnd till Årets Fotograf i Sverige har under 2015 träffat flyktingbarn i otaliga flyktingläger och på deras väg genom Europa. Berättelsen om när natten kommer är en levande historia, utan ett givet slut.

 Fotografiska och Aftonbladet vill tillsammans uppmärksamma barnens utsatta situation på flykt undan krig till förmån för FNs flyktingorgan UNHCR.

 

28 januari - 15 januari 2017

MEE MAWING

Kristina Müntzing

Kristina Müntzings MEE MAWING (2016) är ett konstnärligt forskningsprojekt som undersöker kommunikation och hemliga språk genom referenser till textilindustrins historia och till framväxten av socialistiska rörelser.

Under 1900-talet kom olika grupper av kvinnliga textilarbetare från Lancashire i England att utveckla ett hemligt språk, kallat Mee-Mawing, som de använde för att kommunicera genom det höga oväsendet från maskinerna i textilfabrikerna.

Mee-Mawing var en kombination av pantomim, dans, och att läsa på läppar. Språket användes för arbets-relaterade konversationer, vardagligt småprat, och politiska diskussioner som hölls hemliga för kvinnornas förmän och överordnade.

Kristina Müntzing utgår från detta språk och dess bakgrundshistoria när hon undersöker dess rötter, funktioner, och dess potential. I ett försök att återskapa vad hon tänker sig som det allra sista samtalet genom Mee-Mawing låter Kristina Müntzing en grupp dansare och koreografer interagera med hennes storskaliga skulpturarbeten, och genom dansarnas rörelser växer en koreografi fram, en slags dialog mellan arbetande kroppar och objekt.

Det är en traditionell hantverksmetod som Kristina Müntzing använder, att fläta eller väva bilder. Hon upptäckte att denna teknik, i större utsträckning än traditionellt collage, gav henne möjlighet att kombinera historiska fakta med varandra till nya enheter. Resultatet är hybrida mönster från en nyskapad bättre verklighet, som inte verkar vidkännas hierarkier, då de ursprungliga bildelementen och deras information, samexisterar sida vid sida på jämbördig fot.

 Stort tack till Borås Textil Museum

Under 2016 var Kristina Müntzing ateljéstipendiat för IASPIS på Kunstwerke (KW) Institute for Contemporary Art i Berlin där hon arbetade med det här projektet.