Planprocessen

Detaljplan ska upprättas vid ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som skall förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Vidare när bebyggelse skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.

Planläggningen är ett lagarbete där kommunala organ med ansvar för olika delar i planprocessen och genomförandet samverkar. En detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument.

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att en detaljplan ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan initieras från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller för att lösa frågor som till exempel vägar, VA-försörjning, utbyggnad av skolor mm.

Därför görs en detaljplan

En detaljplan ger en samlad bild av markanvändningen och beskriver hur miljön avses att förändras eller bevaras. I detaljplanen kan ambitioner om en vacker och välfungerande bebyggelse, sociala aspekter och främjande av ekonomisk och rationell byggproduktion tillgodoses. Allmänna intressen vägs mot enskilda intressen. 

Detaljplanen ger en garanterad byggrätt åt fastighetsägaren under en viss tid, detaljplanens genomförandetid. Bygglovhanteringen blir rationell och snabb med liten risk för granntvister. Den som bygger får också ett bra och säkert underlag för sin projektering. Även genomförandet i övrigt blir effektivt genom att ansvar och kostnader klaras ut i planarbetet.

Detaljplanens innehåll

Plan- och bygglagen (PBL) anger ett visst obligatoriskt innehåll för detaljplaner. Av en detaljplan ska framgå hur de olika intressena har sammanvägts och hur gemensamma frågor har lösts. Utformningen och användningen av gator och andra allmänna platser ska redovisas liksom användningssättet för kvartersmark och vattenområden. Kommunen är alltid huvudman för allmän platsmark om inget annat anges. Även genomförandetiden ska anges vilket ger förutsättningar för att planen också kommer att förverkligas. Därutöver finns möjlighet till en mängd andra bestämmelser. En detaljplan ska utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön. Samtidigt får planen inte göras mer detaljerad än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet.

Kommunalt planmonopol

Plan- och bygglagen (PBL) 1 kap 2 § anger att det är kommunen som ansvarar för planeringen och beslutar när och var en detaljplan ska göras. Vanligen är det kommunstyrelsen som fattar beslut om planläggning och ger byggnadsnämnden uppdraget att upprätta detaljplanen. Efter byggnadsnämndens godkännande av planen överlämnas den till kommunfullmäktige för antagande. Kommunfullmäktige har uppdragit åt byggnadsnämnden att anta detaljplaner som inte är av större vikt eller principiell betydelse (planer med enkelt förfarande).

Förfarande vid upprättandet

Förfarandet regleras detaljerat i plan- och bygglagen för att berörda fastighetsägare och boende ska garanteras medborgarinflytande och rättssäkerhet och för att beslutsunderlaget ska förbättras. Normalt eller enkelt förfarande kan användas.

Normalt förfarande

Detaljplanen bör grundas på ett program, om det inte bedöms onödigt. Syftet med ett program är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med berörda fastighetsägares och boendes synpunkter. De berörda ska ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Program kan undvaras om detaljplanen har stöd i en aktuell översiktsplan. När ett program utarbetas ska ett samråd genomföras. Programmet sänds på remiss till myndigheter, kommunala förvaltningar och intresseorganisationer och ett samrådsmöte hålls med berörda fastighetsägare och boende. Synpunkter på remissen och mötet sammanfattas och kommenteras i en programsamrådsredogörelse.

En miljökonsekvensbeskrivning krävs för detaljplaner med betydande inverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser.

Ett planförslag utarbetas för samråd. Samrådshandlingarna innefattar plankarta med bestämmelser, illustrationskarta, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och programsamrådsredogörelse. Förslaget sänds på remiss och ett samrådsmöte med berörda fastighetsägare och boende hålls. Om ett möte hållits i ett programskede arrangeras istället en samrådsutställning. En sammanfattning av förslaget översänds till berörda fastighetsägare och boende underrättas. Synpunkter sammanfattas i en samrådsredogörelse.

Planförslaget bearbetas och ändras enligt förslag i samrådsredogörelsen och en utställning under minst tre veckor av förslaget görs. Ny remiss och underrättelse till berörda sakägare och boende. En kungörelse förs in i lokalpressen. Förutom de ändrade samrådshandlingarna ingår samrådsredogörelsen från samrådet i förslaget. Synpunkter från utställningen sammanfattas i ett utlåtande. Utlåtandet skickas till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Endast mindre justeringar av förslaget kan göras efter utställningen. Om förslaget måste ändras väsentligt ska det ställas ut igen eller de berörda höras genom enkelt förfarande. Därefter godkänner byggnadsnämnden planförslaget och överlämnar det till kommunfullmäktige för antagande.

Enkelt förfarande

Ett enkelt förfarande kan användas när planförslaget är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens yttrande över den.

Ett planförslag utarbetas för samråd Förslaget utsänds på en begränsad remiss och till berörda sakägare. Ett samrådsmöte med fastighetsägare och boende hålls i de flesta fall. Synpunkter sammanfattas i ett särskilt utlåtande.

Någon utställning erfodras ej utan byggnadsnämnden kan anta förslaget efter samrådet.

Från planprogram till laga kraft

Att upprätta en detaljplan tar tid. I de allra enklaste fallen tar planarbetet cirka 5-6 mån, men normalt ett år om program ska ingå i förfarandet. Tiderna inkluderar inte förberedelser eller överklaganden.

Statlig prövning

Länsstyrelsen prövar efter antagandet om riksintressen tillgodosetts, mellankommunala intressen beaktats och om hälso- och säkerhetsfrågor lösts.

Överklagande

De sakägare som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har tillgodosetts, har rätt att överklaga beslutet om att anta detaljplanen. Beslutet överklagas hos länsstyrelsen. I första hand är det sakägare (ägare till fast egendom och innehavare av annan särskild rätt i denna än hyresrätt och bostadsrätt), bostadsrättshavare, hyresgäster, boende och hyresgästorganisationer. Länsstyrelsen beslut får överklagas hos regeringen.

Laga kraft

Beslutet om att anta en detaljplan vinner Laga kraft först när tiden för överklagande (tre veckor från protokoll om antagande anslagits) gått ut och ingen har överklagat det. Om överklagande kommit in dröjer Laga kraft tills frågan avgjorts.

Genomförandetid

I detaljplanen ska anges en genomförandetid, dvs en tidsrymd inom vilken planen är tänkt att genomföras. Genomförandetiden ska vara minst fem och högst femton år. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla ända tills dess den ersätts, ändras eller upphävs. fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Efter genomförandetiden är byggrätten mera osäker eftersom planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan särskild ekonomisk kompensation till fastighetsägarna för att icke utnyttjad byggrätt minskas.

Samråd

 Syftet med samråd är dels att förbättra beslutsunderlaget genom att få tillgång till den kunskap och synpunkter som finns inom det aktuella området, dels att ge berörda intresanter möjlighet till insyn och påverkan. Samråd kan vara ett möte, en utställning, ett telefonsamtal eller en brevväxling.